16 jan MIRAI – forskningsutbyte med Japan
MIRAI-samarbetet
Besök på Tokyo universitet och universitetssjukhus – reflektioner kring kultur och vård
Genom MIRAI-samarbetet, där flera svenska och japanska universitet samverkar för att stärka forskningsutbytet mellan länderna, har jag fått möjlighet att lära känna en forskare vid Tokyo University.
Yukari Hattori arbetar med öppenvårdsgeriatrik i Tokyo, hon forskar om palliativ vård och är ledamot i den japanska geriatriska föreningen, Japanese Geriatrics Society. De har nyligen publicerat ett nytt ståndpunktsdokument om medicinsk vård och omvårdnad för äldre vuxna i livets slutskede 2025 (länk till dokumentet som ännu finns enbart på japanska) där Yukari bidragit.
I slutet av oktober hade jag förmånen att besöka min nyvunna forskningskollega, Yukari Hattori, som visade mig runt på Tokyo universitet och universitetssjukhuset.
Under besöket uppmärksammade jag flera intressanta kulturella skillnader mellan Japan och Sverige – insikter som jag gärna delar med er här.
Universitetssjukhuset – tradition och teknik i samspel
Läkare i japan tituleras ofta med hederstiteln Sensei (先生) och den sätts alltid efter personens efternamn (familjenamn). I Japan används titlar som ett suffix, liknande hur vi i Sverige kan säga ”Doktor Andersson” eller ”Professor Karlsson,” men i Japan placeras de sist, så korrekt användning skulle vara Hattori-sensei. Yukari accepterade att jag kallade henne vid förnamn. Sensei används för att visa respekt för en person som har uppnått en hög grad av kunskap eller expertis inte bara läkare.
Vi började med ett besök på universitetssjukhuset som syns på bilden intill.
Munskydd en självklarhet
Det första som slog mig var det absoluta kravet på att bära munskydd under hela vistelsen på sjukhusområdet – även i centralhallen som syns på bilden. Detta är en självklarhet i Japan.
Ett tekniskt avancerat land
Japan är på många sätt ett tekniskt avancerat land, vilket gjorde det desto mer överraskande att se en mynttelefon i sjukhusets centralhall. Det är nog minst 20 år sedan jag såg en sådan på ett svenskt sjukhus. Kontanter används fortfarande flitigt i Japan, även om kreditkort accepteras på många ställen.
Arbetskläder och yrkesidentitet
När vi besökte Yukaris arbetsrum i universitetets lokaler kunde vi ta av munskydden. Jag blev förvånad att läkarnas arbetsdräkt fortfarande är den klassiska långa vita rocken – något som försvann i Sverige för många år sedan. Yukari blev lika förvånad när jag berättade att svenska läkare oftast bär bussarong, vilket ju gör det svårare att direkt identifiera yrkesrollen utifrån klädseln. Det är intressant att hygienregler har kulturella skillnader.
Universitetsområdet – en blandning av historia och modernitet
Vi fortsatte vår rundvandring på universitetsområdet. Från en lokal hördes märkliga ljud, som blev begripliga först när jag såg skylten som förklarade vilken verksamhet som bedrevs där.
Avkopplande kontraster
Mitt i området finns en gammal skog och en damm med koi-fiskar. Yukari berättade att hon ofta går dit under lunchen med en bento-box – en färdigköpt japansk lunchlåda. Hon tycker det blir en vacker och avkopplande kontrast till den intensiva forskningsmiljön.
Arkitektoniska kontraster
Universitetets huvudbyggnad har en arkitektur som Yukari beskrev som ovanlig för japansk smak.
Däremot är den röda porten ett klassiskt inslag av traditionell japansk arkitektur men också en av de få byggnaderna i denna stil på universitetsområdet. Porten är från mitten av 1800-talet, då universitetet grundades och Japan öppnade sig mot omvärlden.
Fortsättning följer…
Yukari erbjöd mig att följa med på hembesök i geriatriska öppenvård, men tyvärr räckte inte tiden till denna gång. Men Yukari kommer att besöka Umeå i februari 2026. Kanske blir det då en fortsättning på denna artikel – med hennes reflektioner kring vad som känns oväntat i svensk vårdkultur?
Johan Niklasson
Överläkare och docent i geriatrik
Fakta om MIRAI:
MIRAI betyder framtid på japanska.
MIRAI är ett samarbete mellan 17 svenska och japanska universitet, med syfte att bidra till långsiktig forskning, samarbete och att främja Sverige och Japan som nationer med världsledande storskalig forskningsinfrastruktur.
Följande mål har satts för den tredje fasen av MIRAI:
- Bidra till att lösa globala utmaningar genom att inrätta grupper där forskare från MIRAI-universitet arbetar tillsammans över och bortom institutioner, länder, discipliner och sektorer.
- Skapa en miljö för att främja långsiktiga forskningssamarbeten.
- Underlätta mobilitet för doktorander och forskare.
- Främja innovation och entreprenörskap inom utbildning och forskning och underlätta gemensamma insatser mellan akademi, industri och externa partners.
